Första semesterveckan avklarad

Nu har det gått lång tid sedan senaste bloggen, men nu kan det vara dags, när första semesterveckan i stort sett är avklarad. Semestern startade med en arbetsdag, vi hade lagt in ett extra informationstillfälle kring utlysningen Utmaningsdriven innovation och det kom ett 30-tal intresserade åhörare trots att det är semestertider. Tror nog att vi har haft över femhundra deltagare på våra informationsträffar under slutet av maj fram tills nu. Dessutom närmare 1000 personer som tittat på videoinspelningen av informationen som vi gjorde i maj. Men efter detta blev det semester och på förmiddagen den 6 juli satte vi oss i bilen och drog norrut, mot Sundsvall. Två stopp blev det på vägen, det sista ute i Mellanfjärden, ett gammalt fiskeläger mellan Hudiksvall och Sundsvall. Medan vi åt vår macka och drack vårt kaffe lyssnade vi till sommar och det av en speciell anledning, den som talade var nämligen VINNOVAs internationella chef, Sylvia Schwaag Seger som berättade om sin uppväxt som halvkines och halvtysk, numer boende i Sverige. Mycket fängslande. Väl framme i Sundsvall installerade vi oss på vårt hotell och tog sedan bilen upp till Bergeforsen strax norr om Timrå, där vi dukade upp vår middag brevid Indalsälven, färsk potatis, matjesill, gräddfil, gräslök coh en lättöl. En magisk upplevelse att sitta där och se hur fiskarna slog i älven. Vi hann också med en tur in i laxakvariet där man bara någon dag innan hade installerat ett antal laxar på 14 kilo, snacka om bjässar. Kvällen tillbringade vi på Sundsvalls gatufest som inleddes med RIX FM Festival där bl.a. Danny, Loreen och Jason Derulo uppträdde. Efter det avslutades kvällen med en fantastiskt duktig tjej, Jasmine Kara, tyvärr hade de mesta av publiken gått hem, hon var värd en mycket större publik. Torsdagen blev en traditionell Sundsvallsdag för oss, ett besök på Alnön, som vanligt strålande sol, så det blev ett stopp på ett av baden ute på ön, och även det obligatoriska doppet i Bottenhavet, men det var inte speciellt badvänligt, ett snabbt dopp och så upp innan man frös fast. Är man på Alnö så ingår även ett besök i fiskeläget Spikarna samt den obligatoriska fikapausen på hembygdsgården. Det kan verkligen rekommenderas. På kvällen var det festivaldags igen, och nu var det full vart både på scenerna och på oss, som fick förlytta oss mellan scenerna hela tiden. Först ut, dvs som vi såg, var September, och vilken strålande stjärna, helt suverän, vidare mot Stora Scenen och Dan Reed Band från USA, lät bra men inget som fastnade. Det gjorde däremot nästa artist, Petter, sån energi och inlevelse på scen. För att inte tala om den siste artisten som vi såg, Jerry Williams, snacka om tunggung. En publik som varierade i ålder från tio upp till sjuttio, och alla sjöng med och dansade till de gamla rockklassikerna, det var fullt ös i 75 minuter. Fredagen fortsatte med samma strålande sol, och dagen ägnades åt en rundtur kring Ångermanälven, upp på ena sidan förbi Kramfors, upp till Bollebygd, över älva och sedan söderut på andra sidan. Lunch/eftermiddagsfika intogs vid Högakusten-bron, ett enormt byggnadsverk med en fantastisk utsikt. För vår del började festivalkvällen med Orup, en trygg artist som kan stapla hitlåtar på varandra och där alla i publiken kan sjunga med. Därefter Oscar Linnros som inte gjorde speciellt bra ifrån sig, kändes en aning tamt och avslaget. Det raka motsatta stod Håkan Hellström för, vilken otrolig energi, enormt tryck på scen och framför scen i nästan 90 minuter, vilket drabbade Sahara Hotnigths som började samtidigt som Hellströms extranummer drog igång, det innebar att det var glest med folk som såg Sahara, vi kom ner dit mot slutet, men vi insåg att vi inte hade missat så mycket, de var också oengagerade. Kvällen avslutades vid midnatt, då Timbuktu och Damn intog stora scenen och här var det hög standard, en show utan dess like. Till och med Sundsvallspolisen öste lovord över Timbuktu, som så fort han såg tillstymmelse till bråk i trängseln framför sen, tystade ner musiken och talade folk tillrätta, musiken går hand i hand med fred. Det var andra gången vi såg Timbuktu, första gången var på Arvikafestivalen, vi ser honom gärna igen. Sista dagen i Sundsvall var något mulen till en början, vi ställde kosan mot Lörudden, ännu ett fiskeläger med väldigt trevliga klippor, där slog vi oss ner med en filt och en bok, och njöt av havslukten, vågorna som slog mot klipporna och vinden som svalkade någorlunda. På eftermiddagen kom solen tillbaka och vi ställde kosan mot Bergafjärdens havsbad där vi började med att äta en knäckebrödsmacka med en alldeles nystekt strömming på, oslagbart gott. Sedan ett dopp i havet, långgrunt så in i baljan, det kändes som att man var halvvägs till Finland innan vattnet nådde till knäna, men det gjorde ju att vattnet var varmt och man svalkades av inför doppet. På kvällen var det knattevarning på Stora Scenen, Eric Saade var dragplåstret och alla dagisbarn i hela Sundsvall var där, inklusive deras storasyskon. Vi drog vidare till nästa scen och hann med några låtar av Melody Club som hade en omöjlig uppgift, att börja spela klockan 19.00 samtidigt som Saade. Men de få som fanns på plats gillade det man fick höra. Desto mer folk var det en timme senare när Veronica Maggio intog scenen. Även hon en tjej som gav allt, mest imponerande var att så många i publiken kunde hennes texter. Duktig tjej. Festivalen avsluades för vår del av Daniel Adams-Ray, klart mycket bättre än Oscar Linnros. Festivalen fortsatte ett par timmar till men vi drog oss tillbaka till hotellet, drack lite vin och tittade på en dokumentär om Queen, ett bra sett att avsluta en festivalvecka. Hemresan gick traditionsenligt inte den rakaste vägen utan det blev ett stopp hos Roffe i Insjön, alltid roligt att träffa honom och snacka bort ett par timmar. På hemvägen stannade vi till vid Måns-Ols i Sala. Efter det att man gjort om riksväg 70 i Sala så har Måns-Ols och Silvköparen hamnat vid sidan av. Vägkrogen vid Silvköparen hade slagit igen, men vid Måns-Ols var det tvärtom, man hade utökat rejält, även badet hade fått sig en upprustning. Här blev det en middag bestående av bakad potatis, närproducerad skagenröra, sallad och som avslutning en bit melon. Ett utmärkt sett att avsluta en semesterresa, att äta gott i kvällssolen och se ut över sjön och höra hur folk badar och har kul. Nu får det bli ett par dagar tillsammans med tvättmaskinen, blodgivning och sedan är det dags att stryka skjortan, borsta kostymen och skorna för att ställa kosan söderut och bröllop på lördag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0