fdcoachen

I går var det utflykt till Västerås med hela enheten, och som vanligt när vi är ute och reser tillsammans så händer det alltid något, förra gången var det en uteliggare som blev påkörd i en tunnel vid Södra Station, den här gången var det inte lika dramatiskt, men tåget var inställt, tacksamt när man för en gångs skull var ute i god tid. en timme på Stockholms Central är ju inte någon höjdare direkt. När vi väl kom iväg så blev ju nästa tåg överbefolkat, så de som klev på i exvis Sundbyberg fick snällt stå. Dagen i Västerås var bra, trots halvsunkiga lokaler och oerhört smaklös lunch, däremot blev middagen hemma hos chefen, Margareta, mycket trevlig med en italiensk buffé, italienska viner osv. Avbrottet blev lite hastigt när vi insåg att det var tio minuter kvar till att tåget skulle ta oss hem, så det blev en rask promenad ner mot station, och strax innan vi var framme, så kom tåget in på perrongen. Snabb språngmarsch genom stadsparken och upp på tåget i sista vagnen. Sedan inväntade vi damerna i sällskapet, och för att vara säkra på att de skulle komma med så ställde jag mig i dörröppningen. Då kom det fram en tågvärd och skrek åt mig att lämna vagnen, jag tog ett steg in i vagnen, då skrek hon en gång till; "lämna vagnen" de två sista vagnarna skall kopplas av tåget. Jag är nog tacksam för att hon skrek åt mig, det hade varit en konstig känsla att sitta i en vagn som blir kvar vid perrongen. Alla som skulle tillbaka till Stockholm kom med, utom Eugenia, men hon skulle till Göteborg, så det var tur att hon inte kom med på Stockholmståget. Väl hemma så har man nu börjat ta bort vårat köksgolv, och det är fascinerade, det gäller att se upp när man kliver ner på köksgolvet så att man inte faller. Snacka om att det är nivåskillnad från hallgolvet till betongplattan i köket. Lite kuriosa i sammanhanget är att den firma som både OCAB och Försäkringsbolaget har rekommenderat till arbetet ligger i fastigheten på andra sidan gatan, dessutom är killen som är här och jobbar granne med vår närmsta granne, Anna Chressman. Världen är som sagt liten ibland. För tillfället är jag utslängd från vardagsrummet, där har Bostadsrättsföreningen styrelsemöte. Sist en liten väderrapport, det var fortfarande soligt och 12 grader varmt när klockan var 6 på kvällen, då får man ett SMS från Hilena som sitter i den vackraste parken i Paris och har picnic i 24 graders värme i skuggan. Avundsjuk, ja som bara den.